Människor kan se olika ut.

Det finns kvinnor. Det finns män.

Någon har ljusare hud än någon annan, någon har rakare hår än den som har lockigt och dem som inget hår har. Någons ögon är bruna och någon annan har blå. Många är 175 cm lång och det finns många som är kortare och många människor är längre. Vi väger väldigt olika och vi har alla en personlig gångstil. Många kör rullstol.

Den sortens skillnader gäller bara utsidan.

Två personer med olika hudfärg, kan vara mer lika varandra, än två personer med samma hudfärg. 

Rasism är när någon tror, att människor är väldigt olika, beroende på hur de ser ut eller var de kommer ifrån.

Rasism kan göra så att någon behandlas bättre och andra sämre.

Rasism kan vara ett sätt att tänka.

Rasism kan vara ett sätt att bete sig mot andra.

Man kan tänka och bete sig rasistiskt för att man tycker att man har rätt att göra det, men det kan också vara något man gör omedvetet.

Ordet rasism kommer från ordet ras. Förr i tiden trodde en del att människor tillhörde olika raser som hade olika egenskaper och att människor var olika mycket värda.

Idag vet jordens befolkning så mycket bättre.

Vi har på olika sätt upplevt hemskheter som i olika grad har synliggjorts sig i världen.

Min uppfattning är att rasism skapar orättvisor och diskriminering.

Rasism är inget jag vill ha som ett naturligt inslag i mitt liv, min vardag, min närmiljö eller någon annanstans.

Jag har tagit ställning och deltar aktivt i ”Ljusdal mot rasism”. Jag tror det vore bra om fler gör detsamma.

För visst vilade det något illavarslande över resultaten i EU-parlamentsvalet i våras?

När franska Front National blev det största parti var det både faktiskt och symboliskt en händelse att ta på största allvar. I ett av Europas största länder segrar alltså ett parti med djupt rasistisk retorik. Det var inte bara i Frankrike som resultaten var allvarligt -  sett ur ett antirasistiskt perspektiv. Dansk Folkeparti blev störst i Danmark, UKIP blev störst i Storbritannien och här i Sverige fick Sverigedemokraterna ett ökat stöd. Dessa partier skiljer sig mycket med varandra, men de har tveklöst detta gemensamt: de använder sig av rasistiska stereotypier och främlingsfientlig retorik i sin politiska verksamhet.

Om 25 dagar är det åter dags för svenska folket att rösta fram den regering som ska styra, leda och omfamna Sverige de kommande fyra åren. Det är således dags för kommunval och regionval. Förtroendet, uppgiften och ansvaret vilar på samtliga röstberättigade från 18 år och uppåt. Från norr till söder.

Partierna deklarerar flitigt sina ambitioner med landet, kommuner och regioner. Sent på kvällen den 14e september får vi alla beskedet.

Fram till dess anser jag att det är debatterna om hur vi ska skapar en jämnare fördelning av resurserna i samhället, hur vi skapar en jämlik skola som i sin tur leder till minskade sociala klyftor i samhället, som ska dominera den offentliga dragkampen.

Rasismen ska inte få komma in där och ta över. SD ställer tydligt människor mot varandra. Pensionärer mot nyanlända. Det är obehagligt, men som sagt – det är deras retorik.

Jag vill rikta ett stort TACK till de unga vuxna som har tagit initiativ till ”Ljusdal mot rasism” på både Instagram och Facebook. Jag har stor tilltro för handlingskraften och kärleken till andra som de visar i och med detta. Igår medverkade jag med att få min bild publicerad och jag ser framemot utvecklingen samt effekten av folkrörelsen.

Mod att våga eller är det inte så att mod är att våga?

Mod är att våga fast man är rädd.

Den här pingvinen har modet och till slut så vågar han hoppa.

Dagens modigaste!

I Sverige är det akut lärarbrist. Den framtida tillgången till lärare och förskollärare är hotad.

Man säger att det inom en tio års period kommer att saknas 25% specialpedagoger i landet.

Idag rekryteras lärare till specialpedagog utbildning… man rekryterar alltså från en yrkesgrupp som redan är alltför liten. Vad innebär det för Sverige att om 6 år ha ett underskott på 43 000 behöriga lärare? Att Sverige får konsekvenser om vi inte klarar lärarkrisen är lika enkelt att räkna ut som ett plus ett.

Det utbildas flest lärare inom de ämnen där det är svårast att få jobb. Det främjar knappast problemet. Lärosätena erbjuder oftast utbildningar utifrån lärosätets examensrätt och kompetens. Problem uppstår såklart när koppling mellan utbildning och arbetsmarknaden är tämligen liten. Att lärarstuderande väljer utbildning utifrån personligt intresse förstår jag, men intresset för att bli hög­stadielärare eller gymnasielärare är problematiskt lågt samtidigt som det finns en överetablering på den samhällsorienterande sidan. Vi har alltså en obalans och en brist, kort sagt kris.

En kris med brist på lärare i vissa ämnen och ett överskott i andra.

Sverige måste se till att få framgång med fler som vill utbilda sig till lärare. Konsekvenserna blir annars fler obehöriga i skolan. I strävan om en jämlik skola får aldrig frågan om vilka barn som ska ha de outbildade lärarna respektive behöriga lärarna att komma till tals, då det genast skulle öka de samhällsklyftor som redan finns.

Under den moderatledda regeringens tid har 1000 speciallärare och specialpedagoger och totalt 12 500 pedagogiska tjänster försvunnit ur skolan. Samtidigt som vi enligt SCB kommer att sakna 43 000 lärare år 2020. Att vända utvecklingen i läraryrket är en förutsättning för att vända utvecklingen i skolan.

För att stärka läraryrket krävs investeringar anser vi Socialdemokrater. Vi vill investera i en kompetensförsäkring för lärare för att utveckla och professionalisera läraryrket. Det ger lärare kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling. Vi måste låta lärare vara lärare!

Vi socialdemokrater vill se en professionalisering av läraryrket med lärare som inte drunknar i administration. Lärare ska ha tid att göra ett bra jobb i mötet med eleverna och breda möjligheter till karriär- och kompetensutveckling. Det finns många bra lärare i den svenska skolan. Men alldeles för få arbetar under rätt villkor. Utvecklingen oroar.

Att ständigt sänka skatten framför nödvändiga investeringar i skolan fungerar inte.

Det viktigaste för elevernas skolresultat är skickliga och engagerade lärare. ”Vi lägger våra barns framtid i lärarnas händer. Då ska de få den lön, den fortbildning och det förtroende de förtjänar”, menar Stefan Löfven och jag instämmer. Socialdemokraterna i Sverige vill investera i lärarna och förbättra deras löner och arbetsvillkor. På så sätt tror vi att fler väljer läraryrket med stolthet och Sverige klarar krisen.

Stina Michelson, Malin Ängerå och Anne Hamrén

S-ledamöter i utbildningsnämnden i Ljusdals kommun 

När landets befolkning tvekar om välfärden håller vad den lovar, då krävs det att politiken blickar framåt. Än mer än någonsin. Det gäller för riksdagens ledamöter så väl som för oss i Ljusdals kommunfullmäktige. Vårt uppdrag är att ta ansvar för det samhälle vi vill skapa imorgon, inte om det vi redan har byggt.

Utbildning sägs vara nyckeln till konkurrenskraft och arbete, men också till människors frihet att forma sina egna liv. Utbildning är lösningen till framtidens jobb, både på individnivå som för Ljusdal som kommun. Hela vårt samhälle har stort fokus på skolan med ökade krav på elever, lärare, rektorer och huvudmän.

Vi säger det ofta, och vi måste också stå för det vi säger: skolan ska höja kvaliteten och ge alla elever förutsättningar att lyckas i skolan.

I Ljusdals kommun bor, lever och växer 3 700 barn och unga i ålder 0-18år. Det är dessa flickor och pojkar som är i fokus. Det är dem som vi ska se till att de kan få lyckas i skolan och att de är rustade med de framtidskompetenser som de kommer att behöva.

När lärare och pedagoger går från att vara självständiga professionella, till att vara detaljstyrda utförare riskerar vi en avprofessionalisering. Lärare säger att de upplever att allt mer av deras tid går åt till pappersarbeten istället för till barnen. Pedagoger förlorar på så sätt sin status och kompetensen kommer inte till full nytta anser jag. Det kan väl aldrig vara rätt tänkt? Läraryrket bör verkligen bli självständigt igen. Deras stora kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägledande för att höja kvaliteten och resultaten i skolan. Lärarna måste kunna fokusera på det som är viktigt och för mig handlar det om att utveckla undervisningen. Att få förutsättningar till att ge varje elev det stöd han eller hon behöver.

Vi kan inte möta framtiden med fallande kunskapsnivåer. Socialdemokraterna har en högre ambition.

I Ljusdal har vi inga fallande kunskapsnivåer och det ska vi fortsätta att inte ha. De kommunala skolenheterna har koll på varenda unge och de hanterar åtgärdsprogram på ett framgångsrikt sätt - men vi ska bli bättre.

De skolsystem i världen som har högst resultat, har också en hög grad av likvärdighet. Vi vet att elevernas resultat mycket är beroende av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det är faktiskt mer än sju gånger högre ovisshet för en elev med en förälder som enbart har grundskoleutbildning att inte blir behörig till gymnasiet, i jämförelse med en elev som har en högskoleutbildad förälder.

Ljusdal ska ha en likvärdig skola! Då krävs socioekonomisk fördelning. Det handlar om att vi ska ha en mer rättvis fördelningsmodell, där hänsyn tas både till nationella socioekonomiska mätindikatorer och till lokala förutsättningar. Det politiska målet med att vi i Ljusdals kommun ska ha likvärdiga processer för resultatuppföljning, är ett annat rättesnöre som ska leda våra verksamheter till en skola på lika villkor.

Det ska aldrig spela någon roll vart man kommer ifrån, det får aldrig spela någon roll vilka föräldrar man har - i skolan ska alla elever få det stöd man behöver och alla, varenda unge, har rätt till att få de förutsättningar som krävs. Alla barn ska få nyckeln till konkurrenskraft och arbete, men också till människans frihet att forma sina egna liv.

Tyvärr så minskar numera likvärdigheten i svensk skola.

Den utvecklingen är absolut inget utveckling.

Vi socialdemokrater anser att vi måste bryta utvecklingen som vi sett de senaste åren med växande arbetslöshet, sjunkande skolresultat och ökande ojämlikhet. För det krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige till ett ännu bättre land att leva i.  Det krävs investeringar i skolan och utbildningen.

Sverige ska ha en kunskapsskola med höga resultat där varje barn ges bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Socialdemokraterna prioriterar investeringar i skolan framför nya skattesänkningar.

FAKTIVIST – 8 ÅR MED REINFELDT

Regeringen säger att de satsar på "välfärdens kärna". Verkligheten är att fler blir äldre, samtidigt som antalet platser på särskilt boende minskar. Hjälp oss att sprida fakta om regeringens politik – dela bilden med dina vänner.

Rekryteringsbehovet till äldreomsorgen kommer att öka de kommande åren och det kommer att finnas en brist på utbildade undersköterskor. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten hög och många ungdomar fastnar i långtidsarbetslöshet. Vi vill stärka bemanningen i äldreomsorgen, möta de långsiktiga rekryteringsbehoven i välfärden och samtidigt ge unga arbetslösa jobb och utbildning inom ett framtidsyrke.

Socialdemokraterna kommer därför att investera 2,8 miljarder kronor i traineejobb för 20 000 ungdomar i äldre- och funktionshinderomsorgen, inom ramen för yrkesintroduktionsavtal. Jobben kombineras med relevant yrkesutbildning, främst utbildning till undersköterska.

Valrörelsen tar nu fart och vi Socialdemokrater i Ljusdals kommun lämnar nu möten och kontor - och ger oss ut för att samtala.