Ställer mig själv frågan om hur jag har upplevt 2013.

Min första tanke är att året som nu har gått, har varit ett ganska vanligt år - men efter en liten fördjupad reflektion, så har jag nog upplevt året som tufft. Inte tufft som i häftigt och ballt, utan mer som ansträngt. 2013 har haft inslag av prövningar som kanske inte tillhör vardagen, men som ändå trots allt har varit utvecklande.

Ordspråket lyder 'inget ont som inte för något gott med sig", men jag kan lova att det finns saker som man lätt kan klara sig utan, om man så överlever och säkert har lärt sig ett och annat utav.

Hur som, så har jag klarat av olika stormar under året och jag känner mig själv mer nu än någonsin.

Jag är medveten om mina svagheter och jag har överträffat mina styrkor. Ledorden är sedan tidigare "jag tror på ständig utveckling" och det har verkligen varit min strävan under 2013.

Bevis på det har jag och många med mig fått uppleva.

Den här rosen låg på mitt skrivbord en dag. Någon ansåg att jag var värd lite uppmuntran och det värmde ska ni veta.

Under året fyllde jag "dubbelfyra", men när jag var på ett födelsedagskalas i somras så kände jag mig purung. Jag fick möjlighet att uppvakta Nanny som firade sin 100 årsdag med ett öppet hus. Jag gick dit i sällskap med en av Nannys äldsta bekanta; Karin 92 år.

Mina tankar snurrade om allt som dessa två kvinnor har fått varit med om. Vilka livsresor!

Jag och Karin på 100 årskalas

Sommaren 2013 var en höjdare i mina ögon. Efter en tungarbetad vår så tog jag en lång semester och vädret var ju bara så bäst. Trädgårdsarbete är ett av mina stora intressen och jösses vilka odlingar vi lyckades få till jag och mannen. Vi minns några av våra vänners komplimanger. En sa "vilken fantastisk anläggning ni har skapat" och en annan bräckte det med att utse vår trädgård till "nationalparken i Gryttjesbo". Vår trädgård är vårt gemensamma intresse där vi har ett enastående samarbete som de två självständiga individer vi är. Mannen och jag har förärats barnbarn som vi gärna vill vara med och se deras utveckling. Två härliga tjejer som vi bara tokälskar.

Midsommaraftonen firades på hembygdsgården i Ljusdal, där jag var konferencier för nionde året i rad. Ett fantastiskt roligt inslag under året och det är en ära att få leda arrangemanget inför 2 500 besökare tillsammans med Ljusdals Folkdanslag och Hembygdsföreningen.

Under året har jag vigt ett flertal par och det är ett av de finaste uppdrag man kan få anser jag. Jag är vigselförättare tack vare att Ida och Tobias "tjatade på mig". 2013 firade de 1 årig bröllopsdag och jag är tacksam för att de ledde mig in på denna bana.

Auktioner och gamla saker är ett annat intresse som jag gav plats för under året. Många fina fynd blev det om så Tage Erlandergubben som jag ropade in i Älvros står för den finaste. Tage säger "god morgon kamrat" varje dag då jag ger mig ut på politiska uppdrag.

När det är sommar och andra storhelger under året så återses jag med familjen som bor i 08-land. Det är viktiga möten för mig. Det spelar ingen roll vad vi gör tillsammans - bara vi är tillsammans. I somras hade vi en stor släktträff på Örnåsen där mitt släktträd från farfars sida samlades.

Vår altan hemma och Logen på Örnåsen är två lyckade festplaster där minnen skapas.

Det här året har jag deltagit vid flera olika manifestationer för ett öppet samhälle med mångfald.

Jag väljer att vara för någonting istället för att vara emot. Jag är emot rasism, men väljer att säga att jag är för ett samhälle där alla människors lika värde är premierad. Jag blir rent av vettskrämd av åsikter som skrivs av nättroll och av rasistiska attacker som det senaste året har ökat i vårt samhälle. Men jag vägrar att låta mig fastna i det vettskrämda och förbli rädd. Jag kommer aldrig att acceptera att någon tror sig har rättigheter att kränka, förfölja och diskriminera en annan människa. Det är ingen rättighet. Det är ett lagbrott och här får ingen kollektiv tystnad råda. Det är vårt största hot - att man tror att "det gynnar bara rasisterna om man skriker för mycket". Kommer tystnaden så går vi säkerligen mot ett samhälle som är än hårdare än nu med acceptans för rasistiska åsikter. Den tystnaden kommer inte jag att stå för. I min vardag, i min närmiljö strävar jag och ger min insats för ett öppet samhälle med mångfald.

Vid midnatt ska vi avsluta det gångna året och skåla in det nya 2014. Jag känner mig "ett år klokare" av dessa 365 dagar och har förväntade förväntningar på både mig själv och min omgivning inför nästa år. Det är känns riktigt spännande och jag ser positivt på "framtiden" som nu står så rackarns nära.

Önskar er alla en fin nyårsnatt och ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Kram Sossekvinnan