Magnus Ek (C) och Joar Forssel (L) är de senaste som anser att vi i Sverige ska inkomstpröva barnbidraget.

De är inte först ut, men jag hoppas att de tillhör de sista.

De vill kanske bidra med något utvecklande, men deras förslag på metod är så uppihejsan tokig.

Hur skattemedel ska användas kan vi tycka väldigt olika om, men självklart ska de användas och återgå till samhället och dess medborgare. På ett förnuftigt och klokt sätt.

Vårt svenska barnbidrag grundar sig i klokskap, omsorg och styrka. Ett av de bästa inslag vi har som land och ur vår svenska historia tycker jag.

Att påstå att vi (Sverige) "sprätter pengar hej vilt omkring oss" och antyda att det gäller barnbidraget är ett tecken på bristande kunskap om syftet med barnbidraget.

Vi backar till året 1937. Då infördes ett inkomstbaserat bidrag med syfte att med detta bidrag stötta" bättre behövande mödrar, exempelvis änkor och handikappade". Ur ett välfärdsperspektiv så var detta barnbidrag en del av av ett system som minskade fattigdom och bidrog till att motverka ojämlikheter i Sverige under denna tid.

Men för 70 år sedan kom en ny typ av barnbidrag, ett allmänt. Med allmänt menas att alla får ett lika stort barnbidrag, oavsett inkomst.

Nuvarande barnbidrag handlar alltså om att det ska utjämna inkomstskillnader mellan hushåll med barn och utan barn. Alltså inte mellan ”rika” och ”fattiga”.

Har Ek och Forssell tanke på att utjämna skillnad mellan inkomstgrupper kan de väl föreslå en lägre skatt för låginkomsttagare?

Det hade kanske resulterat i den effekt de kanske är ute efter.

Effekten av att inkomstpröva barnbidraget blir istället: "jobba inte heltid, arbeta mindre och vi höginkomsttagare betalar ett individuellt bidrag till dig".

Typ så.

Konsekvenserna av det - ur såväl barnperspektiv som samhällsperspektiv delar upp oss medborgare mer än tydligt.

Man kan säga att vi backar in till året 1937.

Ett sätt att införa hållbar fattigdom.

Att alla bidrar ochatt alla barn via sin förälder/sina föräldrar får barnbidrag är liksom hela grejen.

Det vill Ek och Forssell alltså förändra.

Kritiken de får för förslaget handlar mycket om de administrativa kostnaderna och fuskmöjligheterna som ett införande av inkomstprövad barnbidrag skulle kosta Sverige. Kostnaderna för administration ska tydligen vara högre än vad kostnaderna för själva bidraget kostar per år.

Det är viktiga aspekter att ta med.

Den adminstrationen, som skulle granska föräldrarnas inkomst och ansökningar skulle verkligen kunna ses som att vi i Sverige sprätter pengar hej vilt omkring oss.

Så, var inte bitter och anvundsjuk på att någon lägger barnbidraget på hög.

Så, var inte för mer än någon annan förälder.

I Sverige har barn premieras i över 70 år utan att först kontrollera föräldrars inkomst genom barnbidraget.

Så, var stolt.

Vi har råd med barnbidrag till alla, men vi har inte råd att införa en mentalitet och attityd som skadar oss som samhällsmedborgare.