Direktlänk till inlägg 3 september 2018
Kan vi sluta att säga att Sverigedemokraterna hatar invandrare? "Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn" som Olof Palme uttryckte sig en gång. Sverigedemokraterna tycker illa om människor. Särskilt vissa människor.
Det handlar inte om människor som de känner, utan om människor som de aldrig har träffat, tagit i hand eller kan deras namn. Sverigedemokraterna vill bara ändå sådär särskilja några människor ifrån andra. Motivet är att dessa är födda på "fel" plats.
Sedan finns det människor som Sverigedemokraterna formligen vill avveckla - hur jädra tokigt det än låter när jag väljer att raljera en smula. Det handlar om HBTQ (samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner).
Sverigedemokraterna är emot assisterad befruktning - vilket sätter stopp för kvinnor som lever ensamma, eller med en annan kvinna att ges möjlighet att skaffa barn. Det var i våras som Sverigedemokraternas Jimmie Åkersson sa: ”Ett barn har ju inte två mammor” och ”det finns forskning som säger att det finns en identitetsproblematik senare i livet för barn som växt upp så”.
Den samlade forskningen visar dock att han faktiskt har helt fel.
Men lik förbannat - hur fel Åkersson än har och hittar på, så har vi ett parti i Sverige som fortfarande är homofobiska för att sätta ett av alla ord som passar in. Jag tycker att det är förfärligt och djupt beklagligt att det finns parti som pratar om männsikor på det sätt som Sverigedemokraterna gör.
Sverigedemokraterna har inte röstat för en enda hbtq-reform i riksdagen.
Jag hör hur någon i min närmiljö säger sig rösta på SD. Motivet ska vara att man" vill se en förändring". Likt en viskningslek är det ganska många, oavsett vad det tänker rösta på, som pratar om att "det krävs en förändring". Ibland frågar jag vad för sorts förändring man menar.
Är det förändrad skattesats, förändring i infrastrukturen, skolan, vården eller vad? Jag slås av att så få har ett klart svar på mina frågor. Man repeterar istället och lägger till att "det behövs verkligen en förändring i Sverige nu".
Som ett mantra. Jag kallar det för vandringsmyt. Men visst är det lite märkligt?
Ser just nu på valdebatt på TV4. En fråga som de fyra partiledarna fick i början av utfrågningen stör mig.
Den formulerades ungefär såhär: Ska en arbetsgivare kunna neka/avsluta anställning till någon som vägrar att skaka hand?
Det är alltså en av alla dessa frågor som partiledare ska besvara inför söndagens val.
För mig är det helt obegripligt att detta skulle vara en debattfråga vars svar från respektive partiledare skulle ses som viktig i valrörelsen för oss väljare. Hur många arbetsgivare finns det i Sverige som har bekymmer med att anställda vägrar ta andra i hand? Så stora problem alltså att partiledare behöver fundera på om det krävs lagändring av något slag...? Nej, det här är joll. På riktigt! Själv tycker jag om att hälsa med ett handslag.
Det finns andra viktigare frågor.
De som verkligen påverkar vår vardag.
SD vill se sänkt flerbarnstillägg. Däremot vill de ge ett engångsbidrag till förstföderskor på cirka 20 000 kronor per månad. Men kom då för bövelen ihåg att kvinnan ska bo med en man. Lägg därefter till att SD inte vill ha öronmärkta föräldradagar, utan vill att föräldraförsäkringen "avkvoteras". Det kan även läsas som könskvoteras och könet handlar då om den heterosexuella kvinnan. Hon bör kanske kunna baka bullar i nystruket förkläde?
Alltså, Sverigedemokraterna är långt ifrån kvinnovänliga. Deras politik är inte känd för att vara vänlig. Det sägs som sagt att Sverigedemokraternas politik hatar invandrare.
Låt oss kalla oss alla för människor och jag hoppas att Sveriges röstberättigade människor väljer en framtid för oss alla.
Jag vill vara med att ta ansvar för alla barn som är födda här i Sverige och för de barn som har kommit hit till oss. De ska få de finaste barndomsminnen. Det går inte heller att sätta en prislapp på, men det kräver att vi vill betala skatt och inte sträva efter skattesänkningar.
Sverige har inte råd med en försämrad välfärd. Det drabbar både fattig som rik och en hel befolkning.
Sverige har inte råd att tappa synen på varandra. Det drabbar både fattig och rik och en hel befolkning.
De säger att vi sover. Att vi inte vågar se, att vi blundar. De påstår att de står för motsatsen. De har tagit på sig tolkningsföreträde för "Sanningen". Stridslystna kallar de sig för Sverigedemokrater. Några syns tydligt och öppet, meda...