Trots att det har varit en hög arbetslöshet i landet, så har arbetsgivare haft problem med att rekrytera. Det har handlat om svårigheter med matchning. I mindre samhällen, i landsbygdskommuner har det kanske varit än mer svårt att finna den kompetens som arbetsgivarbehovet har krävt på hemmaplan. Glädje uppstår när en kommun kan vara självförsörjande på efterfrågad arbetskraft oavsett bransch, om det så alltid är nyttigt att rekrytera in ”nytt blod”. Det bästa är när nyrekryterade flyttar in i till den kommun där anställningen finns, så att skatten av lönen återgår till sin närmiljö, eller när kommunmedborgare på olika sätt uppgraderar sin kompetens så att de matchar de arbetstillfällen som finns på hemmaplan.

Jag minns när Ljusdals kommun för flera år sedan skulle rekrytera en ny skolchef. Den som hade tjänsten skulle gå i pension och man planerade rekryteringsprocessen väl. Några interna namn kom spontant upp som förslag av anställda som uppmuntrade enskilda att söka tjänsten.

Lena Tönners Ångman var en.

Hennes svaghet då var att hon ej hade erfarenhet av gymnasieutbildning för att axla skolchefsjobbet här hemma i Ljusdal. Sagt och gjort så började Lena som rektor i Gävle på en gymnasieskola, vilket jag uppfattat att hon tyckte var ett stimulerande arbete samtidigt som hon inhämtade en bredare kompetens. Några år senare blev Lena Tönners Ångman förvaltningschef för utbildningsförvaltningen i Ljusdals kommun. Matchningen satt som en smäck.

Jag har haft möjligheten att få samarbeta med Lena i drygt ett år. Jag som politiker och hon som chefstjänsteman. Rågången och rollfördelningen var glasklar. Vi hade ömsesidig respekt för våra respektive uppdrag, båda var noga med vem som skulle göra vad samt att vi ständigt hade dialog. Lenas första år som skolchef var oerhört tufft, men hon fixade det om hon så upplevdes som ”påstridig” – jag kallar det målmedveten och fokuserad. Ska jag sätta ett signum på skolchef Tönners Ångman så blir det nog: hårdvara och mjukvara i frisk mix med fullständigt elevfokus.

Idag meddelade Lena Tönners Ångman sin chef (kommunchef C Rydberg) att hon säger upp sin anställning i Ljusdals kommun efter två år som förvaltningschef.

Att hon har blivit uppvaktad av andra utbildningsanordnare är inget nytt under solen. Jag har själv fått höra seriösa kommentarer som ”henne vill vi headhunta”, men hon trivdes väl på hemmaplan och det har jag varit glad över. Jag uppskattar som sagt när en kommun kan inneha kompetenser som efterfrågas och nyttja dem fullt ut. Det gäller alla yrken, om så förvaltningschefer kräver sin form av kunskap som kan vara svår att finna i en landsbygdskommun.

Ljusdal har nu gått miste om två kvinnor, två kommunmedborgare med förvaltningslednings kompetenser. Lena Tönners Ångman och Marita Wikström. Två förvaltningschefer med viktiga samarbetsområden och med stor förmåga att samverka.

Så läser jag lokaltidningens artikel om Tönners Ångmans besked.

”Såväl kommunalrådet Lasse Molin (M) som utbildningsnämndens ordförande Allan Cederborg (M) anser att det är förståeligt att duktiga medarbetare som Lena Tönners Ångman får erbjudande om nya jobb.

Lasse Molin ser inte den senaste tidens byten på chefssidan på kommunen som tänkbar orsak.

– Man måste skilja på situationen. Utbildningsnämnden har inte samma utsatta läge som omsorgsnämnden och här går chefen till en annan arbetsgivare, säger Lasse Molin.”

Ljusdals Postens reporter ställer även en adekvat fråga utifrån att tre kvinnor slutar/slutat och att personalchef, socialchef och skolchef ska rekryteras:

Så det finns inga motsättningar i kommunens ledningsgrupp som ligger bakom att tre av chefsjobben är vakanta?

– Inte som jag känner till, blir svaret.

Vackert att moderaterna förstår att det är förståeligt att duktiga medarbetare får erbjudande om nya jobb… men det är allt ett flat svar, flatare och plattare än en torr pannkaka. Kommentaren känns som en axelryckning och jag undrar om Molin &CO har funderat en sekund på om de haft möjlighet att behålla henne som skolchef?

Har man ”duktiga medarbetare” så krävs det att man stimulerar och uppmuntrar den.

Nu har man kanske gjort det, men hur som så har hon nu sagt upp sig och väljer att jobbpendla till Gävle trots att hon bor i Ljusdal.

Om inte Lasse Molin är felciterad i Ljusdals Posten, så ser inte kommunalrådet den senaste tidens byten på chefssidan på kommunen som tänkbar orsak.

Tolkningsföreträdet har fullt spekulationsutrymme då Tönners Ångman diplomatiskt svarar ”hade jag fått det här erbjudandet för ett halvår sedan hade jag nog tackat nej”.

Den numera mediavana kommunstyrelseordförande Lasse Molin (M) lyckats lämna ett mycket underligt uttalande om att man måste skilja på situationen. Molin påstår att utbildningsnämnden inte har samma utsatta läge som omsorgsnämnden samt att skolchefen går till en annan arbetsgivare.

Utbildningsnämnden och omsorgsnämnden har stora ekonomiska behov som de ej kan hantera då budget inte finns tilldelad. Att påstå att inte utbildningsväsendet är i ett utsatt läge är makabert.

Att hänvisa skillnaden på Tönners Ångmans uppsägning med att hon går till en annan arbetsgivare, kontra att han själv inte tagit ansvar för att den sparkade Wikström fått svar om sin framtid, är synnerligen märkligt och arrogant.

Jag tycker att det är riktigt tråkigt att Lena slutar att vara verksam i vår kommun, men jag lyckönskar henne all skolutveckling hon kan medskapa där i Gävle. 

Det här var mitt sista blogginlägg i turerna kring Valliansen och cheferna i Ljusdals kommun. Jag vill tacka alla er läsare som inspirerat mig på olika sätt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Magnus Ek (C) och Joar Forssel (L) är de senaste som anser att vi i Sverige ska inkomstpröva barnbidraget. De är inte först ut, men jag hoppas att de tillhör de sista. De vill kanske bidra med något utvecklande, men deras förslag på metod är så u...

Jag vill tro att varenda en av oss vill stödja de värderingar som ligger i våra svenska lagar.Jag vill tro att vi vill bibehålla maximala möjligheter för fred i Europa - genom att bidra i och till att EU fortsätter att fungera. Men jag vet att det...

Kan vi sluta att säga att Sverigedemokraterna hatar invandrare? "Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn" som Olof Palme uttryckte sig en gång. Sverigedemokraterna tycker illa om människor. Särskilt vissa människor.   Det handlar inte o...

Visst är det härligt när man finner människor i livet som man känner ren glädje över att få möta? De där som blir ens vän. Vänskap har olika form, utseende, doft och karaktär. En del vänner träffar man intensivt ofta och andra lite då och då. ...

"Många har lyssnat - nu är det din tur". Jag har hört, jag har lyssnat och för varje gång slås jag av hur groteskt hatets konsekvenser är. Vår världshistoria har oerhört mörka hål som aldrig får försvinna från vårt medvetande. Hål som är fyllda a...