Senaste inläggen

Av Malin Ängerå - 3 november 2013 22:30

Svenska elever har skolplikt i grundskolan och förväntningarna är att de sedan läser vid gymnasium för att därefter får ett arbete och börja betala skatt. Den vägen vi vill att unga ska vandra och det gäller alla på något vis. Utbildningsvägen kan vara väldigt olika och det är viktigt att vårt gemensamma ger alla möjligheter att lyckas. Individuellt innebär det att insatserna är olika då vi alla är unika män och kvinnor med egna behov, förmåga och med olika drömmar. Det är av ytterst stor vikt att skolan är likvärdig för alla. Skola får aldrig vara en experimentverkstad för politiska partier eller för enskilda aktörer.


Jag har funderat en hel del på svt:s Uppdrag granskning där de avslöjade hur friskolor väljer bort studiesvaga och stökiga elever. ”Gallring” till förmån för elever som är mer önskvärda. Inte för de så kallade önskvärda eleverna skull, utan för skolans marknadsvärdes skull. Jag har även pratat med många om detta och märker att det tyvärr finns två initiallägen som lätt kan stoppa debatten. Den ena är det svaga debattintresset från dem som gillar friskolesystemet och som kallar avslöjande för ”vänsterjournalistik”. Den andra är från dem som påvisar en form av likgiltighet som säger ”vad var det vi sa?”.


Jag anser att vi verkligen behöver prata om det som svt gav oss alla möjligheten att se och därmed ta ansvar för det vi nu har sett.

Jag börjar med att lyfta upp att det var Sveriges television, det vill säga public service som granskade ett femtiotal friskolor i landet och som stod för avslöjandet. De påvisade att det inte var några enskilda händelser, utan de uppvisade ett systematiskt mönster i det svenska skolsystemet. Ett systematiskt olagligt mönster. Det var alltså inte den statliga granskaren, skolinspektionen som stod för ”upptäckten”. Skolinspektionen har till uppgift att regelbundet granska all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Alla skolor ska under en femårsperiod få besök. Detta kallas regelbunden tillsyn. Ingen av dessa tillsyner har sett detta systematiska utnyttjande av skolsystemet. Det var public service som satte ljus på eländet. Varför det blev så kan man funder på.


För visst måste det väl vara så att vi alla anser att det här är ett elände? Att skolor, högst medvetet, stänger ute enskilda elever från det fria skolvalet i syfte att bokslutet ska ge plusresultat. Långsiktigt motiv för elevgallringen är kanske att friskolekoncernernas, eller ”branschen” som den gärna kallas för, framtida börsvärde kan bli hotad och där av skapas ett osmakligt mygel hos de mest giriga aktörer. Det är i så fall så skamligt! Även förespråkare för friskolesystemet borde få kalla kårar längs ryggraden när de bevittnar resultatet i Uppdrag granskning. Åtgärder och förändringar till att stoppa eländet borde i första hand ligga friskolevänner närmast, regering och Skolinspektionen förväntas agera, men ansvaret bör finnas hos oss alla. Sveriges unga är värda bättre än den verklighet vi just nu har med en skola som alltmer obehagligare delar upp barn.


Åliggandet med skolvalsreformen var/är den motsatta, nämligen att utjämna livschanser för våra unga. Avsikten med reformen var bland annat att minska kopplingen mellan boendesegregeringen och segregeringen i skolan. Förturen till närliggande skolor togs bort, och antagningen utgick endast på betyg. Man talade om en övergång från ”närhetsprincipen” till ”betygsprincipen”. Slutsatsen är onekligen intressant. Det fria skolvalet har lett till att skolor blivit än mer homogena i sin sammansättning. Inte bara efter socioekonomiska linjer utan också efter elevers prestationer. Slutsatsen är alltså att segregeringen i alla dimensioner ökade i och med reformen.


Det är en svår tid för likvärdigheten i hela den svenska skolan. Tidigare fanns små resultatskillnader mellan skolor, men sedan slutet av 1990-talet har de fördubblats. Sverige närma sig nu kunskapsklyftorna i andra länder. Alla skolor i landet, oavsett driftsform finansieras med kommunala medel. Det kan aldrig vara acceptabelt att bolag, ekonomiska föreningar etc ska ha rätt att ta emot skolpeng/skattemedel med den ena handen och med den andra handen utestänga elever. Oavsett vad det står i skollagen, så vet vi att just detta sker. Det är för oss alla numera bevisat.


Ronnaskolans rektor Lina Axelsson Kihlblom kritiserar elevers rätt att fritt välja skola. Hennes tes är att det primärt är rädsla som styr elevernas skolval. Genom det fria skolvalet ”lär vi våra barn att fly i stället för att hitta lösningar”, säger Axelsson-Kihlblom. Jag menar att det självklart finns flera olika anledningar till hur elever och föräldrar väljer. Men jag understryker att skolan ska vara öppen för alla. Oavsett vilken skola hen än väljer ska skolan vara likvärdig. Möjligheten att själv välja är dock oerhört viktig och kom ihåg att det fria skolvalet innebär att alla elever fritt ska kunna välja skola. Alla elever. Inte bara den vars mamma och pappa har läst på universitet och som har en tjock plånbok. Och, det är aldrig skolan som ska välja eleven!


Vi ska även minnas att när det fria skolvalet infördes så muttrades det av föräldrar i de finare innerstadsskolorna. Att ambitiösa barn från segregerade förorter släpptes in applåderades inte av alla och det är kanske utifrån det märkliga förhållningssättet vi idag ser ett mygel med intag? Det fria skolvalet var en fin tanke, men som sagt, segregeringen breder ut sig och vi kan inte passivt se på, bara reta upp oss på Greger von Sivers gräsliga uttalande och avsluta diskussionen med att von Sivers är en avart i skolvärlden. Det duger inte. Alla säger att ”lagen är tydlig” – en skola får inte välja bort elever, ändå ser vi ett nutida mönster genom landet som påvisar motsatsen.


Forskning visar att blandade klasser ger bäst skolresultat för alla elever. Jag tror att man i blandade klasser ger eleverna en medborgarkompetens som blir grunden för kommande generation. Den kunskapen anser jag att Sveriges barn är värda att bära.

Min fråga är nu vad friskolorna tänker göra för att motverka att enskilda skolor, väljer att medvetet välja bort elever som de omdömeslöst tror riskerar att medföra ökade utgifter och sänkta betygsresultat? Låt oss debattera om elever ska vara en handelsvara i den svenska skolan som blivit en växande miljardindustri?


Av Malin Ängerå - 8 juni 2013 09:29

Verkligheten kan beskrivas på många sätt. Alltid intressant att iaktta tycker jag. Det gäller att spana in fakta för att bilda sig en uppfattning. Jag hävdar att man inte kan ärva en åsikt - den måste man aktivt arbeta för att äga.


Den nu rådande regeringen har sedan tillträdet 2006 arbetat konsekvent för att ”öka incitamenten att arbeta”. Regeringen har kallat det för arbetslinjen.

Hur ser resultatet ut för den linjen då? Vad är effekterna?


Regeringens arbetslinje utgår ifrån antagandet att människor låter bli från att arbeta eftersom de får så mycket pengar från försäkringssystemen. Föga förvånande har beroendet av försörjningsstöd ökat sedan 2006 till följd av försämringarna i försäkringssystemen för arbetslösa och sjuka.

Det är en effekt av regeringens arbetslinje.


Marknadsföringen av arbetslinjen skulle kunna ha varit ”vi vill skapa ett samhälle med större inkomstskillnader”. Det mest ärliga vore om statsminister Reinfeldt levererat budskapet ”vi vill göra det ännu sämre för de sämst ställda”, för det är i princip vad Reinfeldts regering har gjort och med all sannolikhet vill fortsätta att göra.


Aftonbladet presenterar mycket intressanta uppgifter om svenska folkets syn på inkomstklyftor, rikedom och fattigdom i dag. Aftonbladet bad United Minds att ställa frågor till svenskarna om fördelningen av landets samlade privata nettoförmögenhet på 5 500 miljarder.

Vi i Sverige tycker att klyftan mellan rik och fattig ska minska, men samtidigt är klyftorna mycket, mycket större än vad vi tror.

Vet vi hur det verkligen ser ut?

Här ges vi möjlighet att bilda oss en uppfattning. Klicka på bilden:

 





Av Malin Ängerå - 6 juni 2013 08:28

Så är den här, Sveriges Nationaldag och även svenska flaggans dag. Den blir vad vi gör den till.

För min del blir det ingen folkdräkt, men det beror på att den är sydd i en mindre upplaga av Malin och att jag helt enkelt har blivit för tjock för att kunna bära den på kroppen. Dock blir det finkläder av något slag.


Jag kommer att medverka med tal i firandet på Ljusdals vackra hembygdsgård. Jag tror att det kommer att bli trevligt och hembygdsföreningen har gjort ett lättsamt fint program för eftermiddagen. Dunderduktiga Djara Erlandsson ska sjunga och det längtar jag till att få lyssna på, för det var ett tag sedan jag fick den möjligheten. Kajsa Blank ska förgylla arrangemanget med vår nationalsång och det kan säkert få pälsen att resa sig i ren njutning.

Lovisa Mickelsson kom igår hem till Hälsingland för att vara dagens konferencier och jag vet att hon kommer att skapa en känsla av välkomnande för oss alla som kommer dit.

Kvinnlig fägring ser det ut att bli, om så det kommer att förekomma en och annan man i arrangemanget. Ung dominans blir det definitivt i dagens program. Jag tillhör de äldre i sammanhanget och det känns helt rätt.


Nationaldagen firas runt om i kommunen och landet. Några firar den kanske inte alls. Man väljer så klart själv.

Jag är så oändligt tacksam för att leva i ett land som männsikor kommer till, snarare än ett land som människor flyr ifrån. Den svenska flaggan är symbol för demokrati och jag tänker aktivt fira den idag.


Önskar alla en fin dag - oavsett vad man gör med den.


       


Av Malin Ängerå - 27 maj 2013 10:07

Förra veckan handlade mycket om möte med unga och jag är ju övertygad om att unga är en resurs i samhället. Media bevakade händelserna i Stockholms förorter och jag blir blev beklämd och berörd av det som hände. Och det händer fortfarande, än ser vi inte slutet av den frustration bland unga medborgare som nu har uttryckts.

Man kastar inte sten, man eldar inte upp saker.

Det bästa verktyget och i särklass den bästa metoden är dialog. Att samtala.

Ord kan generera krig. Ord kan generera fred.

Lyssna på de unga och samtala. Jag är övertygad om att ungdomar är bra att ha med i problemlösningar. Våga ge dem chansen!


I förra veckan fick jag förmånen att följa med två elever på Slottegymnasiet och se hur deras skoldag kan vara. Ett fantastiskt fint bemötande fick jag uppleva av både elever och lärare. De har verkligen tillsammans skapat ett schysst klimat. Det är viktigt tycker jag att alla känner att "det här är vår skola". Den känslan förmedlade alla till mig och det kändes bra.


Jag fick även vara med och dela ut ett stipendium till en 23 årig ung kvinna för hennes exceptionellt fina prestation i hennes socionomutbildning. Hon hade läst via distans och stipendiet var för årets distansstudent i Hälsingland.

Roligt var också att 22 elever i Hälsningalnd hade ansökt om stipendiet. Att läsa på distans är verkligen ingen sämre variant ska ni veta! Distanseleverna har över lag  mycket fina resultat och studieformen ger människor, framför allt i glesbygdkommuner stora möjligheter.


Under förra veckans slut var jag inbjuden till en kommunal förskola i Järvsö där man firade att förskolan hade fått certifierad Grön flagg. Det var jättetrevligt och det kändes lite som att sommaren redan var här. Föräldrar och barn satt ute i gröngräset och hade pic nic. Barnen bjöd oss på ett hejdundrande musikuppträdande där Sean Banans "copacabanana" dånade över de blågröna bergen.

Guidande elever mötte jag på fredagen i Hamra nationalpark och tänk vilka duktiga elever vi har! De välkomnade oss besökare vid alla de olika stationerna och de berättade om parken, naturen och dess historia på det bästa tänkbara sätt. Det blev verkligen ett fint avslut på en bra vecka för mig.


Nu är det måndag igen och en ny vecka med nya möjligheter har precis börjat.

Jag kommer att ta varje möjlighet som erbjuds :)


Lägger avslutningsvis ut min favoritbild som är så talande:  

Av Malin Ängerå - 27 januari 2013 14:05

Idag är det inte vilken söndags om helst. Denna söndag är förintelsens minnesdag.

Varför anordnas Förintelsens minnesdag den 27 januari varje år?

Det var den 27 januari 1945 som Auschwitz befriades, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger. Omvärlden fick då se vad som hade hänt under 12 år av nazistiskt styre.


50 år senare högtidlighölls minnet av Förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över Förintelsens offer.


Alltså, det här är ingen vanlig söndag. Det är en oerhört viktig minnesdag, där vi alla bör stanna upp och fundera på vad vi var och en gör för att motverka hatet i världen.

En gammal man som har sett hatets konsekvenser är Emerich Roth och jag rekommenderar alla att se detta klipp:


Ett stort varmt TACK till alla unga som lyssnar till Emerich och för hans budskap vidare i kampen mot hatet.



Av Malin Ängerå - 26 januari 2013 08:39

Dagens läsartips: SANNA LUNDELL (klicka på raden)


"Vi måste börja inse att det är samma struktur som gör att män gruppvåldtar, som får killar att instagramma ”hora” till tjejen i parallell­klassen, som gör att ­manliga chefer tycker att det känns helt OK att sextrakassera sina kvinnliga anställda eller ­betala dem mindre lön. Samma strukturer som fick psykiatrikern i Uppsala att neka Nora, ”Den fastspända flickan”, en kvinnlig psykolog och som gör att vissa män freakar ur fullkomligt och mejlar att jag borde straffknullas så fort jag skriver en kolumn".


Av Malin Ängerå - 16 december 2012 07:55

Anna-Carin Carnebro har gjort ett mycket läsvärt blogginlägg som jag varmt rekommenderar alla att läsa och begrunda.


Klicka på bilden från "Tomteverkstan" så kommer du till blogginlägget.


 

Önskar Alla en fröjdefull jul!

Av Malin Ängerå - 18 november 2012 12:25

 


Vi kan alla göra skillnad.

Vi kan alla bidra till en bättre värld. Även till en sämre om det är det man vill.

Ibland löper vi risk att med tystnad förstärka den ena eller den andra riktningen. Man kan "råka" stödja den ena åsikten med sin tystnad.


Därför är det viktigt att säga sin mening. Att uttala det man tror på, det man anser, det man vill.

Att ta personligt ansvar för sin åsikt är så väl en rättighet som skyldighet, men framför allt så gör det skillnad. Dessutom är det inte en rättighet världen över.

Men i Sverige - i mitt land - så är det det.


Jag vet att vårt engagemang gör skillnad. Jag är Socialdemokrat och vi är drygt 100 000 partimedlemmar, i alla Sveriges kommuner som brinner för rättvisa.

Jag är en av oss.

Socialdemokratisk politik syftar till att skapa ett inkluderande samhälle där alla ska kunna vara med. För oss är detta en självklar värdegrund, men vi delar den inte med alla i Sverige. Därför är det viktigt att de som delar vår åsikt också tar ansvar för den.


Den senaste veckan har SD fått kraftig kritik, med all dess rätt, för de publicerade filmklipp som sprids över landet med unga män i kostym. Rustade med järnrör och med munnen full av rasistiska åsikter sprider de sitt hat och de har allt fokus på makten. Det är dit de vill.

De vill ha all makt i Sverige. Det som jag säger är mitt land.

Det är även deras land, men jag vill verkligen inte att de ska företräda Sverige utanför Sveriges gränser och jag vill inte att de med deras politik och enorma hat ska få styra landet och leda oss.....undra vart?


Vad tror Du?


Aftonbladet har kampanjen "det här är mitt land" och se vad många som aktivt väljer att göra skillnad!

Det är en bra start, att bara säga; "det här är mitt land" - att på så sätt visa att jag ställer mig inte bakom järnrör och rasism. Jag står upp för ett samhälle där människors lika värde har en betydelse. Årets alla 365 dagar, i skolan, på jobbet, på bussen, i affären, hos arbetsförmedlingen, på kvällskursen, i fotbollslaget, på nätet... behövs människor som vill skapa ett inkluderande samhälle där alla ska kunna vara med. Syns vi inte - finns vi inte. Då finns risk för att unga män med järnrör och munnen full av rasistiska åsikter får ett tyst stöd, vilket bevisligen tar dem till makten.

De sitter redan i Sveriges riksdag.

Jag vet att det finns andra alternativ. Om du så inte är socialdemokrat - visa vad du står för och gör skillnad.


Det är oerhört viktigt. Varför?

Jo, för det här är vårt land och det är av ytterst stor vikt vilken politik som ska leda landet.

Klicka på bilden här nedan och kolla in alla fina hälsningar från svenskar runt om i landet.

TACK till alla er.


 


Skapa flashcards