Igår invigde jag KRAV-certifieringen på Slottegymnasiet tillsammans med skolchef Lena Tönners Ångman och det blev en fin avslutning på veckan. Slottegymnasiet i Ljusdal är ett föredöme och jag är mycket glad över det.

Att vi människor får olika krav på oss, med en massa måsten kan var svårt, tråkigt och jobbigt att hantera - men att få KRAV-certifiering är ett krav som man ska bära med stolthet. KRAV-märkningar och certifieringar gör skillnad på den jord vi alla lever på. Genom KRAV och ett ekologiskt agerande kan vi bidra till friskare vatten, gladare djur, bättre arbetsförhållanden, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs bättre.

Slottegymnasiets skolmatsal där alla elever äter lunch serverar numera KRAV-märkt mat och det bidrar till att medvetenheten om klimatsmarta alternativ ökar. Det är en bra investering anser jag.

Slottegymnasiet bedriver Restaurang- och livsmedelsprogrammet och även där finns numera KRAV-certifieringen. Slottegymnasiet kan därmed ställa sig till de 20 restaurangskolor i Sverige som utbildar med KRAV-certifiering och det är verkligen en investering för branschen i stort. Jag är övertygad om att det ökar intresset för skolans RL-program!

Idén, intresset och viljan om att sträva efter att få KRAV-certifiering väcktes och kom från lärare och elever på skolan. Det är en väldigt bra förutsättning till att få politiken att bifalla förslag. För att ansöka om KRAV-cert krävs politiskt beslut och själva certifieringen hanteras av oberoende organisation.

Elever och lärare har agerat likt förändringsagenter och vi politiker fick chansen att vara möjliggörare när KRAV-ärendet har vandrat i Ljusdals kommun. Det gillar jag skarpt och jag hoppas att vi får fler ärenden som bygger på detta upplägg.

KRAV-certifieringen är en positiv utveckling för Slottegymnasiet, Ljusdals kommun och för övriga världen. Faktiskt.

Att öka medvetenheten och lyfta kunskaper om smarta val i vardagen gynnar oss alla. Det är att ta ansvar för morgondagen med en bättre miljö idag. Helt enligt socialdemokraternas ambition. Det gäller att tänka till redan i affären där vi gör våra inköp - vilka förpackningar ska vi köpa? Finns KRAV-märkning så är det ett bra inköp. Vi bör tänka till hur vi kan tillaga goda maträtter av de rester som blivit över vid en tidigare måltid - vi kan så mycket bättre och det känns oerhört hoppfullt med den medvetenhet som finns.

TACK Slottegymnasiets elever och lärare för att ni drivit KRAV-certifieringen till en verklighet och tack för den härliga invigningen igår.

"Byabladet är politiskt oberoende. Tidningen ges ut på uppdrag av Ramsjö Bygderåd", går det att läsa på Ramsjö bygderåds hemsida. Som ersättare i styrelse för Ramsjö Bygderåd  sitter Lars Göran Larsson, lokalt känd som "Truls".

Lars Göran "Truls" Larsson har en helt egen sida där han skriver om lite av varje. Det har han gjort i många år och tydligt är, att han skriver precis vad han själv vill. Han använder svordomar för att förstärka sitt budskap och han är oerhört öppen med sina åsikter.

Lars Göran " Truls" Larsson är politiskt aktiv. Han företräder det lokala partiet Socialradikala demokraterna (srd) och han sitter i kommunens revision.

Jag har läst sidan 2 i Byabladet och jag hoppas att detta förblir den sista kolumn som Lars Göran " Truls" Larsson får publicera i denna tidsskrift.

Jag anser detta, utifrån att jag anser att karln har passerat gränser.

Jag anser detta, utifrån att det är kommunala skattemedel som går som stöd för att Byabladet ska kunna tryckas och levereras till samtliga hushåll i Ramsjö.

Jag har väldigt svårt att tro att texten och budskapet kommer Bygderådets till gagn.

Jag har väldigt svårt att tro att text och budskap uppskattas av människorna som bor i Ramsjö.

Jag har varit till Ramsjö och träffat representanter från Bygderådet. Flera talade om att det vore stärkande för bygden att få en inflytt. De har varit tydliga med att de anser att byn behöver fler som väljer att bo och leva i Ramsjö.

Bygden har många fina livskvalitativa inslag att erbjuda och det finns krafter som mycket väl kan bidra till att befolkningsmängden ökar. Flera i Ramsjö har påtalat att asylboende vore utvecklande och positivt.

Men så damp denna skrift ned i bybornas brevlåda och på en grisblink skadades det fina förhållningssättet jag har mött av Ramsjöbor.

Jag har verkligen väldigt svårt att tro att Srd´s Lars Göran " Truls" Larsson får applåder.

Jag hoppas verkligen att man "går man ur huse" och dumpar av sidan 2 i Byarådets brevlåda.

Byarådet har nog en hel del att prata om efter detta.

Srd borde ha det dem också. Är detta åsikter som de delar med sin partikamrat?

Men snälla rara.

Jag blir så förundrad - läs själv och kommentera gärna.

Klicka på bilden:

Svenskar brukar klassas som toleranta människor med kort minne. Vi reagerar så där lagomt mycket när skandaler basuneras ut i mediakanalerna, men efter någon vecka har vi som oftast glömt bort att det har skett. Idag ser vi att tolerans övergår allt mer till intolerans.

Mest synligt blev det med det ökade väljarstödet för Sverigedemokraterna vid förra riksdagsvalet och EU-valet i våras.

Det är oroväckande och obehagligt tycker jag. Alltså att männsikor går från att vara tolerant, generös och vidsynt till att vara trångsynt och fördomsfull.

Det kan aldrig vara gynnande och eftersträvbart.

Jag tänker inte bua åt den väljargrupp som röstar eller tänker rösta på SD. Gör man det har man inte förstått hur farligt det här är. För det är farligt enligt min mening.

Jag tänker inte bua åt dem som är eller kommer att bli valda företrädare för SD.  Det handlar om någonting helt annat.

Men jag buar någon alldeles förskräckligt mycket åt den politik som SD är bärare av.

Jag tar avstånd, avstånd och åter avstånd från den politik de för. Jag tar avstånd från den hållning de för gentemot andra människor. SD sparkar inte uppåt, SD sparkar nedåt.

Låt dem inte sparka ihjäl oss.

Jag räds inte mest de som har tanken att rösta på Sverigedemokraterna, om de så i sin tur är de som kan förverkliga SD´s politiska framgång.

Jag räds mest de människor som låter sig säga: "jag förstår att det finns folk som tänker på rösta på SD".

Dessa ord skrämmer nästan skiten ur mig på ren svenska.

I och med ett sådant uttalande så totalförintas begreppet och innebörden med ordet tolerans.

I och med att dessa åsikter, tankar och ord sipprar ur munnen på allt fler, så urholkas solidariteten ur det svenska samhället.

Jag värnar och högaktar vår demokrati. Jag anser att alla som är röstberättigad vid de svenska valen har en rättighet och en skyldighet. Vill man bevara demokratin - ja, då röstar man.

När människor är trygga, så är människor toleranta.

När ett land har samhällsklyftor bland befolkningen och när gapet dessutom växer och blir större och större - ja, då går tryggheten över till att bli otrygg. Känslan av otrygghet skapar intolerans och resultatet kan vara att männsikor börjar förakta. Det finns idag ett utökat förakt mot individer och grupper. Politikerföraktet har även det ökat och det gynnar SD tror jag.

Jag vill ha ett bättre Sverige. För alla.

Jag vill ha ett bättre Ljusdal. För alla.

Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Ett samhälle som undanröjer hinder för människors utveckling och ger alla oavsett uppväxtmiljö möjligheter att nå sin fulla potential. Som bygger på tillit och samarbete. För det krävs solidaritet mellan människor.

Vi måste bryta utvecklingen vi sett de senaste åren med växande arbetslöshet, sjunkande skolresultat och ökande ojämlikhet. Det krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige till ett ännu bättre land att leva i. Att människor känner sig trygga är oerhört viktigt - motsatsens effekter känner vi väl igen.

Denna valrörelse kräver fler valarbetare än oss som är aktiva i demokratiska partier tror jag.

Jag är tyvärr rädd för att det är fler, än jag som har hört meningen, "jag förstår dem som röstar på SD".

Låt inte dem ha sista ordet i er dialog.

För ungefär 100 år sedan skrev författaren Dan Andersson dikten Omkring tiggarn från Luossa. Den har lästs, sjungits och spelats bra många gånger efter det. Mest kända version är kanske Hootenanny Singers version, men mer i nutid är det nog Sofia Karlssons tolkning som förlänger livstiden på dikten som tonsats.

Jag är övertygad om att denna kulturskatt kommer att leva kvar i flera kommande generationer.

Dikten har en stycke som jag bara störtälskar.

Den får mig att, varje gång jag läser eller hör musiken, stanna upp och tänka till. Ibland måste jag hålla andan.

Den utmålar en tid då människor hade mycket svåra förutsättningar. Livet var ej en dans på rosor, men man fann ändock lycka.

Glädje över att kunna sätta ett barn till jorden blandas med livets verklighet med magra levnadsvillkor.

Dan Andersson har beskrivit detta så oerhört vackert och så starkt.

Jag kan verkligen se dessa kvinnor i mitt sinne och jag beundrar dem alla.

"Till en vild och evig längtan föddes vi av mödrar bleka,
ur bekymrens födselvånda steg vårt första jämmerljud.
Slängdes vi på berg och slätter för att tumla om och leka,
och vi lekte älg och lejon, fjäril, tiggare och gud."

Här delar jag Staffan Hellstrands tolkning av Omkring tiggarn från Luossa:

Karl-Oskar och Kristina måste slita för att få ihop födan från sina steniga åkrar. De och andra i socknen har skäl att överväga utvandring till Amerika för att få ett bättre liv. Efter många långa och tragiska år tar Karl-Oskar och Kristina det svåra beslutet att utvandra till Amerika. Tillsammans med grannar, vänner och barn ger de sig iväg på en lång resa med segelgartyg över Atlanten mot ett okänt öde i ett främmande land. Många av dem får utstå hårda prövningar, en del når aldrig fram, men sällskapet ger inte upp. De kämpar för ett mål och en dröm - drömmen om ett bättre liv i det nya landet. /Roman och film  baserad på Vilhelm Mobergs böcker Utvandrarna och Invandrarna.

Än idag utvandrar och invandrar människor i strävan att finna platser för deras barn att växa upp i trygghet.

En vanlig och ofta ställd fråga, från journalist till medborgare, är om politiker talar begripligt. Att frågan oftas ställs kan ge en bild av att frågan egentligen är ett påstående som media vill få bekräftad av medborgare. Det handlar alltså om bilden av att riksdagsledamöter, kommunpolitiker och landstingspolitiker använder svåra obegripliga ord och termer som ingen annan än politikerna själva förstår vad det betyder. Jag är själv kommunpolitiker. För mig är det oerhört viktigt att människor som jag vill ska lyssna till mig också förstår vad jag säger och vill ha sagt. Så har det alltid varit för mig - alltså långt innan jag blev politiskt aktiv. Är jag budbärare eller idébärare så vill jag ju såklart bli förstådd.

Jag upplever inte att politiker använder så många krångliga ord - om det görs så brukar det förklaras och gärna med en metafor. Metafor betyder "överföring" och metaforer används flitigt att retoriska talare.

En liknelse däremot är ett bildligt uttryck som har jämförelseord utsatta. Vi känner väl alla igen ”du har ett hjärta av guld” som är ett exempel på en liknelse som förstärker budskapet.

En metafor innehåller däremot ingen jämförelse.

Att använda liknelser eller metaforer är ett effektivt sätt att skapa bilder och associationer i texten.

Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare. 

Sverigedemokraternas Åkesson har troligtvis gått på flera kurser för att lära sig så mycket som möjligt inom retorik. Det är kanske hans största styrka?

Sverigedemokraternas retorik tänjer på gränser och medverkar kraftigt till en normalisering. Främlingshatet i samhället kan snabbt eskalera om man tänjer på gränser.

Är det effekter av SD:s väl använda retorik vi ser idag, där allt fler anser att rasism och främlingsfientlighet är rumsrent och normalt i vårt samhälle?

Sverigedemokraterna vill ge sken av att de förflyttat sig in på en politiskt rumsren och icke-rasistisk arena. Men under partikostymen ­döljer sig samma gamla smutsiga och antidemokratiska människosyn.

Att Sverigedemokraterna nu ersatt begreppet "rassjäl" med "kulturväsen" är i det sammanhanget en marginell skillnad och betyder inte att partiet förflyttat sig in på en politiskt rumsren och icke-rasistisk arena. Men det är precis exakt det som de vill få människor att tro.

Socialdemokratiska ledord som "folkhem", "trygghet" och "rättvisa" används ofta retoriskt av SD i deras strävan att få väljare från andra partier. Det är ett retorisk grepp till att normalisera rasism och jag anser att det är en farlig utveckling.

Åkessons huvudsakliga strategi att ställa gruppen "invandrare" mot gruppen "äldre" i Sverige och han lägger gärna in invandringens kostnader i sina tal. Senast i Dorotea hade han tydligen sagt "15 000 pensionärer som håller på att svälta ihjäl, men vi har inte råd att prioritera dem, vi har bara råd med asylinvandring". Åkessons ställer ofta och gärna grupper mot varandra.

Rasism kan göra så att någon behandlas bättre och andra sämre.

Rasism är när någon tror, att människor är väldigt olika, beroende på hur de ser ut eller var de kommer ifrån.

Rasism kan vara ett sätt att tänka. Rasism kan vara ett sätt att bete sig mot andra.

Sverigedemokraterna bedriver rasistiska retorik.

Deras första valrörelse bestod av historiska bilder av det "goda folkhemmet" ­som laddades med främlingsfientliga och etno-nationalistiska värden.

Nu bedriver de aktiv en ny valrörelse. I foldern som damp ned i min brevlåda stod det klart och tydligt: "mindre mångkultur, mer välfärd".

Jag tänker, käre värld - vart kommer detta hat ifrån?

För det handlar om hat, fiendskap, fientligt sinnelag, ovänskap, stark motvilja, avsky, agg, groll, hätskhet, förbittring, bitterhet, illvilja...

Det är en sådan grotesk avsaknad av solidaritet, sammanhållning, kamratanda, kamratlighet, lojalitet och gemensam ansvarighet samt kärlek och omfamnande.

Kära valdeltagare:

Det finns politiska partier i vårt land som är mot rasism och som utgår från grundlagen om människor lika värde.

Sedan finns det partier som gör allt för att haverera hållningen mot varandra.

Valet är ditt och jag har stort förtroende för ditt valdeltagande.

...eller vet du helt enkelt inte vart dina åsikter hör hemma? Du kan på ett lätt sätt ta hjälp av Valkompassen.

Valkompassen är ett samarbete mellan Aftonbladet, Opinionslaboratoriet vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, och holländska Kieskompas.

Man svarar på 30 frågor och därefter matchas man mot nio partier: Centerpartiet, Feministiskt initiativ, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Valkompassen värnar om användarnas integritet och följer de lagar och regler som finns på området. Användarnas privatliv är alltid skyddat. När man använder Valkompassen blir ens IP-adress inte sparad tillsammans med ens svar.

Testa själv får du se!

Klicka på bilden:

Människor kan se olika ut.

Det finns kvinnor. Det finns män.

Någon har ljusare hud än någon annan, någon har rakare hår än den som har lockigt och dem som inget hår har. Någons ögon är bruna och någon annan har blå. Många är 175 cm lång och det finns många som är kortare och många människor är längre. Vi väger väldigt olika och vi har alla en personlig gångstil. Många kör rullstol.

Den sortens skillnader gäller bara utsidan.

Två personer med olika hudfärg, kan vara mer lika varandra, än två personer med samma hudfärg. 

Rasism är när någon tror, att människor är väldigt olika, beroende på hur de ser ut eller var de kommer ifrån.

Rasism kan göra så att någon behandlas bättre och andra sämre.

Rasism kan vara ett sätt att tänka.

Rasism kan vara ett sätt att bete sig mot andra.

Man kan tänka och bete sig rasistiskt för att man tycker att man har rätt att göra det, men det kan också vara något man gör omedvetet.

Ordet rasism kommer från ordet ras. Förr i tiden trodde en del att människor tillhörde olika raser som hade olika egenskaper och att människor var olika mycket värda.

Idag vet jordens befolkning så mycket bättre.

Vi har på olika sätt upplevt hemskheter som i olika grad har synliggjorts sig i världen.

Min uppfattning är att rasism skapar orättvisor och diskriminering.

Rasism är inget jag vill ha som ett naturligt inslag i mitt liv, min vardag, min närmiljö eller någon annanstans.

Jag har tagit ställning och deltar aktivt i ”Ljusdal mot rasism”. Jag tror det vore bra om fler gör detsamma.

För visst vilade det något illavarslande över resultaten i EU-parlamentsvalet i våras?

När franska Front National blev det största parti var det både faktiskt och symboliskt en händelse att ta på största allvar. I ett av Europas största länder segrar alltså ett parti med djupt rasistisk retorik. Det var inte bara i Frankrike som resultaten var allvarligt -  sett ur ett antirasistiskt perspektiv. Dansk Folkeparti blev störst i Danmark, UKIP blev störst i Storbritannien och här i Sverige fick Sverigedemokraterna ett ökat stöd. Dessa partier skiljer sig mycket med varandra, men de har tveklöst detta gemensamt: de använder sig av rasistiska stereotypier och främlingsfientlig retorik i sin politiska verksamhet.

Om 25 dagar är det åter dags för svenska folket att rösta fram den regering som ska styra, leda och omfamna Sverige de kommande fyra åren. Det är således dags för kommunval och regionval. Förtroendet, uppgiften och ansvaret vilar på samtliga röstberättigade från 18 år och uppåt. Från norr till söder.

Partierna deklarerar flitigt sina ambitioner med landet, kommuner och regioner. Sent på kvällen den 14e september får vi alla beskedet.

Fram till dess anser jag att det är debatterna om hur vi ska skapar en jämnare fördelning av resurserna i samhället, hur vi skapar en jämlik skola som i sin tur leder till minskade sociala klyftor i samhället, som ska dominera den offentliga dragkampen.

Rasismen ska inte få komma in där och ta över. SD ställer tydligt människor mot varandra. Pensionärer mot nyanlända. Det är obehagligt, men som sagt – det är deras retorik.

Jag vill rikta ett stort TACK till de unga vuxna som har tagit initiativ till ”Ljusdal mot rasism” på både Instagram och Facebook. Jag har stor tilltro för handlingskraften och kärleken till andra som de visar i och med detta. Igår medverkade jag med att få min bild publicerad och jag ser framemot utvecklingen samt effekten av folkrörelsen.